Spårpreparering under en av årets kortare dagar.En ny tältkåta är införskaffad inför denna säsong och idag kom den på plats. Instruktionboken var på flera sidor men på norska. Ja, både språket såväl som den så kallade logiken var på norska. Projektet avslutades med en del improvisation a la svensk logik.
Nu har vi spår, tältkåta, ved, slädar i ordning och fikaväskorna halvpackade. Framför oss har vi nu 4 dagar och närmare ett hundra personer som skall följa oss på tretimmarsturer med hundspann. Detta är ju mer än vad Stina och jag klarar själva så vi får en del hjälp. En kompis Jenki är på besök och hjälper oss. Sten med sitt företag Jokkmokk Mountain Traveller är givetvis med liksom Patrik och Sanna med sitt nystartade Enbom Outdoor.
Turismen i Jokkmokk är verkligen i gasen under jul och nyårshelgen. Vi kör faktiskt mer folk under dessa dagar än vad vi gör under Jokkmokks Vintermarknad numera. Bara idag har vi fått rekommendera flera grupper till kollegor här i Jokkmokk men även i Årenjarka och Haradsområdet. Det är jätteroligt för oss som jobbar men samtidigt ledsamt att vi måste ge negativt besked till Jokkmokksbesökare. Flippa håller koll på allt som görs. Norsk logik och struktur i uppsättning. Så här ser toppen ut på kåtaställningen. Ved och renskinns transport till tältkåtan.
Lägereldar tillhör livet i skogslandet under midvintern.Under förra veckan var jag ute på säsongen första fyradagarstur. Med mig hade jag fyra svenska killar. Vi färdades längs de spår som vi kört upp i anslutning till vår kennel och västerut. Vi har tältat, eldat, grillat, kokat kaffe, sovit under bar himmel, kört hundspann och haft fyra trevliga dagar. Livet där ute är lite speciellt. Tillvaron koncentreras till att man skall ta hand om sig själv. Man skall äta, klä sig varmt, jobba för att bli varm men inte svettas, sköta hundarna, hämta vatten och elda. Back to basic.
Under de första dagarna var skogarna snötyngda och det kändes som att vi färdades igenom ett julkort. En kväll hade vi ett riktigt bra norrsken vilket jag inte riktigt lyckades att fånga med kameran. Ibland går fotograferandet lysande medan det vid andra tillfällen går si så där. Det får man helt enkelt räkna med. Denna gång sumpade jag ett antal norrskensbilder pga att jag slarvade med skärpeinställningen vilket förvisso kan vara lite svårt i mörker.
Som vanligt så är en stor del av vinningen med mitt jobb mötena med alla människor. Även om jag är känd för att prata mycket så lyssnar jag också. Det är ju egentligen då man lyssnar som man kan lära sig nått nytt. Man får olika människor syn på livet och allt runt omkring det. Allt från ytliga saker som om Samsungtelefoner är bättre än I-phon till politik och mer djupa livsinsikter av alla de slag. Midvinterljuset norr om Polcirkeln måste upplevas. Givetvis kör alla deltagarna egna spann under dessa turer. Norrsken är svårt att boka… annars skulle det vara ett stående inslag på alla våra turer. Mitt spann bestod av mestadels ligist-hundar som jag fick tid att jobba lite extra med. En av våra nattcamper. Här sov vi under uppspända skärmskydd (tarpar) med en öppen eld framför.
Här kan man snacka om snötyngda skogar…Just nu går vi på högtryck inför vintersäsongen. En del gäster har redan varit ute på kortare turer med oss och våra hundar. Till veckan som kommer startar jag ut på första fyradagarsturen. Just nu har vi lite problem med spår då det i princip endast är vi som färdas i landskapet. Det gör att alla leder och spår som vi behöver måste vi själva öppna med allt vad det innebär.
Både Stina och jag har ont över allt i kropparna. Det är några timmar per dag ute med hundspannen som skall tränas. Sedan blir det skoter, skotta snö, hugga bort omkullfalna träd som ligger på lederna och lyfta spårprepareringsutrustningen då den fastnar i stubbar eller vatten.
Vi klagar egentligen inte. Däremot är vi så trötta att vi somnar både här och där. Men vi vet att det är så i princip varje år vid denna tid. Jag personligen triggas ju dessutom av utmaningen att pressa mig själv.
Bokningsläget inför den kommande vintern ser åter igen ut att bli riktigt bra. Varje dag droppar det in förfrågningar på mailen som skall besvaras. Gamla gäster som vill komma åter och nya gäster som hittaat till oss från hela världen. Internet är verkligen helt fantastiskt för ett litet företag som oss.
Till denna blogg finns så mycket jag gärna skulle skriva om. Friluftskunskap, hundspannskörning, ekoturism, småföretagsamhet, naturvård/miljö, naturen och kulturen här i norr, glesbyggdspolitik och massa mer. Tiden vill tyvärr inte riktigt räcka till så därför kommer inte inläggen så tätt som jag själv skulle önska och inte alltid så djuplodande texter om olika ämnen heller. November och decemberljuset i Lappland måste upplevas. Byte av variatorrem ute i skogen är ju också nått man kan roa sig med. Det här med barnarbetare är nog någonting man skulle kunna systematisera för att spara tid. Ett fåtal gäster har redan börjat komma med på våra turer.
Runt Skabramsjön finnns det också en vandringsled sedan ett par år tillbaks. Den är utmärkt och spångad men väldigt få vandrar där. Denna led är inte lika känd och det är svårare att hitta information om den. Faktum är att den väldigt fint knyter an till Kvarnbäksleden där den kommer fram till Skabramsjöns östra del. Vid Skabramsjön fortsätter man helt enkelt över kvarnbäcken och går sedan längs södra sidan av Stor-Skabram. Denna stig tror jag är runt 14 km om man går runt hela sjön. Sedan kommer den fram på Karatsvägen strax bortanför Skabrams camping där lederna mot Getberget tar vid.
Är man friluftsintresserad eller gillar att röra sig i skog o mark så bor och lever man verkligen bra i denna lilla by. Att det sedan ligger i princip på Polcirkeln, nära Laponia med nationalparker som Muddus, Sarek och Padjelanta gör ju saken inte sämre. Riktiga vintrar, varma och torra somrar med en sol som aldrig riktigt vill gå ner. Jokkmokk is da shit. Paradise Jokkmokk! Utsikt från Getberget. Klibbticka. En kaffepaus på Getberget med en kikare är inte fel.
Handgjord yxa från Kuorbevare smide.Under det senaste månaderna har jag nu använt en liten välgjord yxa från Kuorbevare Smide i Västerbotten. Kuprbevare Smide är kanske mest kända för sina välgjorda knivblad i kolstål. Har du en kniv med instansat RB på bladet är det med största sannolikhet från detta företag. Den lilla handyxan som de producerar väger ca 850gr. Den är utrustad med ett lite grövre skaft av björk. Skaftet är behandlat med tjära och olja. Eggskyddet är rejält men jag är skeptisk till nitarna som håller ihop det. När detta skyddet blir lite nött kommer yxans egg att komma direkt mot stålnitarna vilket kan skada eggen.
Yxan är riktigt skarp. Bettet kommer bäst till sin rätt då man röjer leder. Färska grenar och småträd som böjer över lederna slås rappt av med ett välriktat hugg. Samma när man skall hugga torra grenar. Eggen biter snabbt in i träet. Skall man däremot klyva ved är denna yxa inte optimal. Man kan utföra arbetet men i och med att den är såpass tunn över eggen blir arbetet med att klyva grövre ved mödosamt. Den lämpar sig helt klart bäst för att klyva tunnare ved.
Kuorbevareyxan kommer jag främst att använda som skogsyxa under vår, sommar och höst. Vintertid får den följa i släden när vi drar oss mot fjällen. Under midvinterns skogsturer kommer den vanliga yxan som är bättre för klyvning att få följa. Söker du en liten men effektiv och vacker yxa så kan detta vara någonting. Den är verkligen ett bra alternativ då man skall göra små eldar med liten ved. Kraftigt eggskydd för den skarpa eggen. Liten, smidig och perfekt för vandringsturer i skogslandet.
