Vi kan fortsätta vår verksamhet i oförändrad fart! Bilden är från en hundspannstur på Peuraure april 2014.Den planerade beslagtagningen av ett stort område i Jokkmokks närhet skjuts upp. Det meddelar Vidsel Test Range idag. De avser inte att nyttja sitt tillstånd p.g.a. ändrad verksamhet och skall återkomma till Länsstyrelsen för hur de avser nyttja området under resten av året.
Detta är en stor delseger. När vi står enade markägare, turistföretagare, jägare, fiskare, ortsbefolkning, miljörörelse, fredsrörelse och många fler så blir vi starka. Enormt starka. Det visar också att det kanske finns människor på Vidselbasen och Länsstyrelsen som faktiskt förstår hur det påverkar oss i området. Människor som tagit till sig att vi inte tycker att detta är okej. Människor som tänker om och fattat nya beslut.
Nu skall vi fira. Koka en panna kaffe extra. Öppna den där champagneflaskan. Njut av en tur i skogen. Sitt på din nytankade skoter och dröm om vårvintern. Läs någon bok från området. Tänk på att de bofasta inte tvingas bort från sina hem. Vi kan påverka om vi vill.
Bara för att detta beslut har kommit så är allt inte frid och fröjd. Nu får vi fortsätta att hålla koll på vad som händer. Följa upp hur överklagningarna hanteras av Länsstyrelsen. Vi får dessutom jobba vidare för en bättre glesbygdspolitik. En bättre miljöpolitik. En bättre fredspolitik. En bättre markanvändning. En bättre värld helt enkelt! Tillsammans kan vi!
TV4 filmade och intervjuade.Det har varit några bråda dagar i torpet kan jag lova. Facebookgruppen Beslagta inte Jokkmokk har vuxit i rekordfart. Runt 450 medlemmar på ett dygn. Inlägget här på Mattisblogg om att Jokkmokk beslagtas har haft 15 000 besökare. Media ringer och mailar. Det blev en radiointervju med P4 Norrbotten. Till helgen kommer det i TV4 riksnyheterna. NSD (Norländska Social Demokraten) har skrivit flera artiklar om detta utifrån lite olika vinklingar.
Motståndet växer i rekordfart. Det är helt klart många i bygden och runt om i landet som ser hur tokigt staten behandlar glesbygden. Det pratas om Landgrabbing. Motståndet växer och vi är många som jobbar för att stoppa detta nu. Fler lär vi bli.
Byn Lillselet som ligger inom detta området. Pärlälvens Naturreservat.I Jokkmokksområdet ligger det ett militärt robbotskjutfält, Vidsel Test Range (Försvarets Material Verk). Detta område är ca 3,5 x 7 mil stort. Europas största provområde över land. Dessa vidsträckta provområden är mycket attraktiva för olika försvarsmakter. För att göra en liknelse så är det lika stort som hela Blekinge! Inom detta område råder ett strikt vistelseförbud för alla som inte arbetar inom försvaret samt några få renskötare.
I Fredags var jag på ett informationsmöte som jag givetvis inte var inbjuden till. Man har nämligen fått tillstånd från Länsstyrelsen att avlysa ett lika stort område till. På svenska innebär det att vi som har verksamhet i området måste flytta på oss.
Människor som bor i detta område rycks dessutom bort från sina hem med kort varsel. Människor som har sina stugor i området och har detta som sitt livsparadis måste flytta på sig. Detta i Sverige 2014. Jokkmokkguiderna och många fler företag har turer inbokade i området inför den kommande säsongen och vår möjlighet att färdas i stora delar av vårt arbetsområde upphör. Vi har produkter som varit insålda till slutkund sedan ett år tillbaks eller mer. Internationella resebyråer som har dessa produkter i sitt produktutbud. Kunder och kontakter som vi arbetat med under flera år för att detta skall fungera.
Under våren 2015 har man fått tillstånd att avlysa området under följande perioder; 2/2-1/3, 9/3-1/4 samt 13/4-5/7 2015. Detta är ett område som används av flera företag runt om i Norrbotten. Bara från Jokkmokk är vi tre slädhundsfirmor, två skoterföretag, tre kanotföretag osv som drabbas direkt. Vi kommer att få ett märkbart inkomstbortfall!
När jag påpekade detta med besöksnäringen som inte ens var inbjuden till mötet så kontrade Vidselsbasens chef, Mats Hakkarainen med följande: ’Du vad bra att du är här. Vi vill nog prata lite närmare med dig senare. När vi har utländska gäster så vill ju de ha någonting att göra på sin fritid.’ Jag kan bara konstatera att öppet inför gruppen försöker han att ’köpa’ mig. Jag är ingen ryggradslös nematod så givetvis avvisades hans förslag.
Vad skall vi leva av här i glesbygden? Vad skall vi göra på vår fritid om vi inte får vistas i markerna? Hur skall vi kunna fortsätta att försörja oss när det fortsätter såhär? Ska vi verkligen tillåta att markerna och försörjningsmöjligheterna tas från oss som bor här ute i landets periferi?
Norrländska Socialdemokraten (NSD) är den dagstidning som idag följer denna utveckling. Följ dem på nätet så får ni en inblick i hur tongångarna i samhället går. Kvikkjokk längst upp i vänstra hörnet. Sareks nationalparks strax norr om det som är en del av Laponia världsarvsområde.
Annika från Swedish Lapland kör som vanligt faktaspäckade argument för besöksnäringen. Åter igen visar hon en tydlig riktning åt vilket håll vi arbetar.Känner att jag håller på att drabbas av någon slags möteshysteri. De senaste dagarna har det nog varit minst 6 timmar möte per dag. Viktiga och bra möten som känns väldigt relevanta för turismen och vår framtid. Trevliga samtal runt kaffekoppar men ack vad jag vill ut och träna hundarna nu.
Laponia rádedibme – ett öppet rådslag om besöksnäringen inom Laponia var först ut. Här träffades några turistentrepenörer, samebyar, Naturvårdsverket, destinationsutvecklare m.m. Samtalet kretsade kring de nya föreskrifterna för Laponia, alla parters problembilder och funderingar och en del annat. Intressanta samtal på ett öppet och avslappnat sätt. Detta känns riktigt bra inför den kommande framtiden även om allt inte blir som jag önskar.
Därefter en intervju med Strukturum där vi fick ge vår syn på turismutvecklingen i Jokkmokk, flaskhalsar, möjligheter och mycket annat. Både sett från ett Jokkmokksperspektiv men även sett ur vårt företags synvinkel. Givetvis blev även detta samtal om markanvändningen och hotet från skogsbruket, gruvetableringar och vindkraftsparker. Ett mycket givande samtal och jag uppskattar verkligen Strukturums initiativ att försöka kartlägga behoven och hjälpa oss små entreprenörer inom olika branscher.
På Destination Jokkmokk träffade jag en kväll ett stort gäng studenter från Naturturismutvecklingsprogrammet i Jokkmokk och studenter från LTU. Studenter som alla vill arbeta inom event och besöksnäring. En tydlig signal på att det även är en attraktiv näring där man kan tänka sig att arbeta i framtiden.
Fjällens besöksnäring och framtiden i Swedish Lapland hette det sista samrådet denna vecka. Här handlade samtalen omkring infrastrukturen i fjällen, markanvändning, turismens utveckling och dess ekonomiska tillväxtfart som är hissnande jämfört med de andra basnäringarna i vårt land. Intressanta samtal om hur vi skall arbeta på lokal nivå i kommunerna och på regional nivå i Swedish Lapland.
En reflexion från min sida är att besöksnäringen håller på att tuffa till sig en del. Gemensamt börjar vi resa oss, organisera oss och visa på en gemensam riktning. Vi vill nått och vi tillför något till samhället. Det glädjer mig massor att det numera är så självklart att vi pratar om en turism som inte skall köra över lokalbefolkningen utan att den skall utvecklas på ett skonsamt sätt gentemot människor och natur. Vi pratar om att vi är en näring som också skall finnas med i markanvändningsplaner. Spelreglerna håller på att ritas ut.
Skogen i våra hjärtan.Under Torsdagen styrde vi kosan mot kusten. Årets halmhämtarresa kombinerades med en del butiksbesök. Lite specialgrejer och sådant som inte går att få tag på här hemma i Jokkmokk införskaffades. Årets halm var torr och fin men med en del inslag av hö/gräs. Det blir tydligen så när det är så här varma somrar.
Under föredraget återkom hela tiden temat att vi lever i en tid då många arter utrotas från vår planet. Ibland små mossor eller lavar. Ibland större djur och livsmiljöer. Vi vet ändå idag att detta inte är bra, ändå fortsätter vi helt förblindat med den hysteriska konsumtionshetsen. Vi fick se exempel på människor som kämpat och nått framsteg på olika fronter. Små framsteg som tillsammans är en riktning mot någonting hoppfullt.
Boris poäng med arbetet är nog att visa på att var och en kan vi göra någonting för världen och miljön. En ensam människa kan inte rädda hela världen men tillsammans kan vi var och en göra just det var och en brinner för och just det vi vill och är bra på. Köp o köp. Slit och släng. Vad är förståndet? Ekologiska varor kommer allt mer men vi vill fortfarande inte betala speciellt mycket för mat med kvalite. Lågprisvaruhusen ploppar upp som svampar medan våra bönder svälter. Glesbygdsbor kör för mycket bil men en upplyst fontän, eluppvärmda gator, belysning i tomma lokaler osv. är helt okej eller?
