Fikapaus medan skymningen sänker sig över Lappland.Det blir många mil ensam på släden bakom hundarna. Skogen far förbi på sidorna av spåret som man färdas efter. Man får skymten av någon ren, älg, ren eller hare. Timmarna går och man får snacka med sig själv och hundarna. Detta har helt klart sin tjusning men blir ibland lite enformigt.
De senaste dagarna har varit annorlunda. Igår tränade vi ihop med Nina Skramstad som kört upp från södra Norge. Här har vi bra spår och möjligheter för att träna långa distanser med släde. Tidigare år när vi har tävlat i samma klass så har jag alltid känt att hon kan få vara snabbare än mig. Hon kör ju trots allt för Norska landslaget och då ska ju kanske inte jag komma där hur som helst med mina ’turisthundar’. Det Nina inte vet är att i vinter så kommer jag att köra ifrån henne på Femundlöpet. Vet bara inte hur jag skall förklara det utan att såra henne.
Idag blev det fikatur tillsammans med Karin och Juha från grannbyn. De jobbar liksom oss med slädhundsturer. Vi parkerade spannen sida vid sida och de dryga 40 hundarna lade sig ganska snabbt ned och kopplade av. Fikaträning med främmande spann är kanonviktigt för oss som arbetar med detta. Stina och jag blev bjudna på grillad korv, kaffe, te och bullar. Historierna avlöste varandra innan vi styrde våra spann hemåt. Stina och Nina med sina spann. Novemberljuset här i norr är riktigt läckert. Nina tränar på att köra bakom mitt spann. Någonting som hon kommer att ha nytta av då vi skall tävla mot varandra.
Neos Navigator är en bra överdragssko som med lite filtinnerskor blir en suverän vinterlösning för fötterna.Neos Navigator är en överdragssko som jag använt under den senaste vintersäsongen. Den är egentligen endast ett skal med en 10mm tjock isolering. För att den skall bli riktigt varm skall man antingen sätta en filtsko, ludda eller liknande inuti den. Jag har valt att sätta flera lager av tovade filtskor i kombination med en innersko från Kamik eller Sorel.
Med Neos Navigator och dessa innerskor som blir ytterligare 15-25 mm tjocka klarar jag utan problem temperaturer ned mot -45C. Den robusta vibramsulan är mjuk och det gör att foten rör sig och blodcirkulationen hålls igång. Dessutom så har jag köpt Neos extra isoleringssula till mina skor. Denna vintersko har även ett skaft som man kan rulla ut vid behov och då sträcker de sig en bra bit upp på benet. Allt tyg är vattenavvisande med tejpade sömmar.
Fördelarna med denna lösning av fotbeklädnad vintertid är att man lätt kan dra isär de olika lagren och torka dem. De är relativt lätta och man rör sig smidigt. Greppet i sulan är riktigt bra. Jag gillar den friare känslan som man får av dessa lösa och lediga skor. De är dessutom snabba och enkla att ta på och ta av.
Nackdelarna med Neos Navigator är att man får inte samma stöd runt foten. För att lösa detta kan man stoppa in en annan sko som ger mer stabilitet inuti om man vill. Neosarna skall vara vattentäta och det tycks de vara. Däremot så får jag problem med kondens inuti dem. Hade hellre sett att de hade haft ett ventilerande yttertyg. Slitstyrkan är inte heller den bästa och kollegor som lever som hundspannsguider menar att de håller ungefär två år. Trotts dessa nackdelar så är nog detta en av de i särklass bästa lösningen för varma fötter vintertid som jag ser det.
Den enda säljaren av Neos som jag har hittat i Sverige är Åkes Fritid i Vilhelmina. Han håller helt okej priser och min erfarenhet av att handla där är enbart positiva.
Nu är en ny tävlingssläde beställd.Femundlöpet 2015 närmar sig med stormsteg.Det blir en Skonk F-1 Racing. Att valet föll just på Skonksläden är efter långa samtal med bland annat Nina Skramstad som tillslut övertygat mig om att detta är slädarnas no 1. Efter denna säsong kan jag nog komma med en lite utförligare test av denna släde.
Skonk F-1 Racing med 175 cm lastplan kan man sedan bygga till med en sittdel där man kan ha en foderkokare. Dessutom kan man koppla en släpsläde efter denna om man skall köra längre turer eller vill ta hundar på vila osv. Konceptet att kunna använda en släde till flera ändamål gillar jag. Däremot för den typen av långturer som vi arbetar med så skulle egentligen en Skonk F-1 Expedition vara intressant att köra som arbetssläde en säsong. Skonksläde med sitdel och släpsläde. (Bilden lånad av Skonk/Snorre Naess)
Det är många träningsmil som väntar…Anmälan till Femundlöpet 2015 är nu gjord. Startavgiften är betald så nu är det bara att börja träna. Både hundar och mig själv. Målsättningen kvarstår från föregående år att ta mig runt de 600 kilometrarna på ett bra sätt med hundarna i fokus. Dessutom så skall jag fortsätta att lära mig mer om långdistanskörning med allt vad det innebär. Dessutom så får jag träffa och jobba tillsammans med ’mina’ superhandlers Volker och Jasmin och bara det är nästan värt hela resan!
Att köra Femundlöpet är ingen självklarhet för mig. Det kräver massor av träning och fokus. Rent praktiskt så innebär det mindre tid till annat jag vill som fiske, kanot, hälsa på folk och massa annat. 600 kilometer är en rejäl sträcka som jag har respekt för. Det är genomförbart men det kan också innebära att man tvingas att avbryta efter vägen vilket hände mig år 2013. Dessutom blir det ett ekonomiskt avbräck både i form av kostnader men även förlorad arbetsinkomst.
Ett av de starkaste minnena från Femundlöpet 2014 var den sk Grimsburundan. Denna del av spåret innehåller mycket uppför och nedför, sjukt mycket helt enkelt. Som en serpentin längs fjällsidan fast en norsk variant där man färdas rakt uppför, svänger och sedan rakt ned om och om igen. Så varade körningen i flera timmar längs med en fjällsida. Marianne Skjötthaug beskriver upplevelsen på ett underbart sätt i filmen nedan.
Denna bild och många fler kan ni hitta på vår facebooksida Working Husky Kennel. Stina är fotograf och har tagit denna under tävlingens första etapp.Amundsenrace heter en 300km lång slädhundstävling nere i Jämtland. Stina är nu där med vårt team från Working Husky Kennel. Strax efter klockan 11 under Lördagen gick startskottet. Nu i skrivande stund har Stina och spannet färdats 90 km och tagit ut den första obligatoriska vilan på 6 timmar. Strax före klockan 01.00 på natten mot Söndag har de nu givit sig av på etapp 2.
Stina ligger nu bland de absolut sista spannen på banan. Allt fortfarande helt enligt hennes planering. Här kan man se en tydlig skillnad i strategi mellan de olika förarna. De flesta spannen har valt att gå direkt till checkpoint 2 och där ta ut sin 6 timmars vila. Stina har istället tagit vilan tidigt för att på så vis kunna köra med ett starkare spann längre in i tävlingen.
Målsättningen för tävlingen är att fullfölja med glada hundar. Ni kan följa Stina och hundarna samt Volker och Jasmin som är teamets handles på vår facebooksida Working Husky Kennel. Här uppdateras det regelbundet med bilder och status. Dessutom så hittar ni resultatservice på Amundsen Race egen hemsida. Där kan man gotta ner sig i distanser, snittfarter och vilotider. Spannen har dessutom LIVE GPS tracking så ni kan se exakt vart spannen är ute i terrängen. Koka en panna te och följ med på ett äventyr.
