Nu rullar dagarna på iallafall. Till veckan som kommer börjar jag dra mig mot fjällen så förberedelsena är påbörjade lite. Samtidigt kör vi en hel del korta turer här hemma. Dagsturer och halvdagsturer. De senaste dagarna har verkligen bjudit på ett grymt vårväder redan i februari. Bara att passa på att njuta. Snart sitter vi i rykande snöstorm, -42C eller hällande regn. Njut av dagen idag eller gruva dig för morgondagen. Valet är ditt!
Då händer det. Fukt hittas på vår vind, en del av skorstenen knackas ned, Sammy får tok ont i en fot och måste till veterinären i Gällivare för röntgen, alla spår borta under all snö som vräkt ned, skotrar krånglar osv. Dessutom så står Jokkmokks Vintermarknad för dörren med ett gäng turister som skall köras på tretimmarsturer.
Vart tog alla bra alternativ vägen? Kvar är två dåliga val kvar. Stanna och skita i tävlingen eller fara och vara där nere med dåligt samvete för att Stina blev kvar hemma ensam med allt? Jag vet hur jobbig en sådan tävling är. 600Km med sömnbrist, fysisk påfrestning och mycket mer. Under en sådan tävling har man fullt upp med motivation ibland. Att då dessutom bära med sig ett dåligt samvete hemifrån fungerar inte. Ska jag köra en sådan sträcka så vill jag vara en positiv person gentemot mina hundar, mina handlers och alla fantastiska människor som jobbar med dessa tävlingar.
Att gå igenom livet utan små motgångar är ju omöjligt. Det handlar ju mer om hur man hanterar dem. Nu skall jag köra marknadsgäster, trampa spår och gå på nått marknadsevenemang. Volker och Jasmine som skulle följt på tävlingen är nu båda i Jokkmokk och nu kommer vi istället att hinna träffa dem här hemma i Jokkmokk.
Femundlöpet 2015 är med andra ord inställt. Min tävlingssäong kom av sig innan den ens startade. Stina köra Amundsenrace om några veckor. Hundarna är i form och jag hoppas verkligen att hon får en bra tur tillsammans med Patrik och Sanna som skall följa henne och hjälpa henne.
Men i år tar det emot på allvar! Fyra av våra bättre ledarhundar är borträknade. Mitt absoluta ess när det gäller dåliga förhållanden är Rambo. Han fick ett konstigt snitt bakom en tå för några veckor sedan. Han är tillbaks i arbete men har tappat flera viktiga veckors träning så han skall inte utsättas för en tävling. Rut och Xara är ute för de har inte hunnit komma i form efter höstens valpningar osv.
Trotts att vi har 56 hundar på kenneln så är det inte så mycket när man skall plocka ett bra spann. Det är 9 valpar, ett gäng unghundar som är i arbete men inte redo, några gamlingar som bara går kortare turer och så några hundar som helt enkelt inte har den rätta inställningen eller förutsättningarna.
Själv så är jag inte heller i bästa form. Det har blivit dåligt med fysträning för min del. På den mentala sidan så saknas det helt enkelt lite motivation. Ett Femundlöp är krävande då man får ganska rejäl sömnbrist och samtidigt måste jobba hårt fysiskt under 3-4 dygn i sträck. Det kräver att man har en mental förmåga att hålla humör och motivationen uppe.
Just nu ser jag mest fram emot att få göra denna resa tillsammans med Volker och Jasmine som kommer att vara mina handlers liksom de två senaste åren. Dom är helt fantastiska som tar ledigt från sina jobb för att hjälpa till med detta. Vad de inte vet är jag har räknat ut detta! Om jag bryter vid första checkpoint så kommer jag att få mer tid med dem så min körplan sträcker sig enbart över de första 90km.
För oss som kör hundspann är det alltid underhållande att få se hundspann på film. Över lag tycker jag att detta är ganska bra reklam för hundsporten. Givetsvis gillar jag inte allt. Jag tycker att det är mycket tråkigt att tävlingsfokuset får såpass stor uppmärksamhet. Hundspannskörning är så mycket mer än bara tävling.
Sista avsnittet var tyvärr ett bottenapp utan dess like enligt min syn på hundspannskörning. Här får man se hur en Lars väljer att ta med en äldre hund som helt uppenbart är trött. Gång på gång hamnar den i släden. En hund som enligt mig skulle plockats ut redan första gången. Nu är det lätt att sitta bredvid och kritisera. Man har ju inte hela bilden klar för sig. Det som man däremot kan kritisera skarpt är att köra med en hund som är halt. Att dessutom starta ut från en checkpoint med denna halta ledarhund är inte rätt emot hunden. Sånt här gillar jag inte.
Över lag är dock dessa program helt klart sevärda. Monsen gör bra TV och inspirerar många till att ge sig ut i naturen. Han är en förebild för en stor grupp människor och jag hoppas och önskar verkligen att han kan fortsätta att vara det!
Neos Adventurer har den stora fördelen att den är mycket lätt. Det är denna sko i kombination med en sorel/kamikinnersko som jag brukar mestadels under hundspannstävlingar och på turer då jag vet att jag måste springa och jobba mycket. Den är mjuk och skön i sulan men samtidigt så ger den ingen direkt stabilitet som en riktig känga kan ge. En mjuk sula gör att foten får jobba med och man får en naturlig blodcirkulation som hjälper till att hålla varma fötter. Slitstyrkan på dessa är inte den bästa utan i bästa fall håller de nog två säsonger om man brukar dem mycket.
Mina Neos Adventurer använder jag vid temperaturer ned mot -20C. Blir det kallare så föredrar jag de varmare Navigator. En klar nackdel med dessa är det täta yttertyget. Det är ofrånkomligt att man får kondens i ytterskon. Dessa blir rejält blöta på insidan av yttertyget. Nu är de lätta att torka men det vållar ändå en del problem när man ligger ute på längre tältturer. Skorna måste dras isär och torkas varje natt.
Fördelarna med Neos Adventurer är följande. De väger mycket lite och lämpar sig därför ypperligt som lägersko eller vid tävling. De har ingen isolering som kan suga åt sig fukt utan de torkas lätt. De är mycket sköna ned till -20C. Priset är attraktivt. Smidiga och mycket enkla att ta på och av.
Nackdelarna med Neos Adventurer. De blir ofrånkomligt kondens inuti dem. Slitstyrkan kan inte jämföras med ex en läder/gummikänga från Jörn eller Lundhags. Om man gillar skodon som ger stabilitet är detta inget för dig.
Jag rekommenderar trotts de nackdelar som jag nämnt dessa mycket varmt! Jag har i dagsläget ingenting som slår mina två olika Neosar vad gäller vikt, smidighet i förhållande till den värme de ger. Priset för Adventurer (Åkes Fritid i Vilhemina 17/12-2014) är dessutom mycket överkomligt med sina 790kr.
Andra vinterskor som vi har testat och kommer att testa:
Grub’s Neoprenstövel
Neos Navigator
Jörn vinterkänga
