Canon 70-200/4,0 L USM heter ett objektiv som jag nu haft under flera år. Det säljs fortfarande och är nog ett av de mest prisvärda telezoomar som man kan hitta idag. Att det står L i beteckningen visar att det ingår i Canons proffs serie. Lite dyrare, lite bättre linser, lite bättre byggnad osv. Med andra ord ett objektiv som tål att följa med.
Objektivet är mycket skarpt och återger färger på ett väldigt mättat sätt. Autofokusen är hyfsat snabb och zoomomfånget för en kamera med liten sensor blir 112-320mm med bländaren 4,0 rakt igenom. När jag väljer zoomobjektiv söker jag alltid i första hand efter objektiv där största bländaröppning är konstant igenom hela zoomomfånget. Det tycks vara bättre linser eller nått med dessa objektiven som ger bättre bilder.
Canon 70-200/4,0 är ett förhållandevis smidigt objektiv. Passar bra då man fjällvandrar och själv skall bära utrustningen längre sträckor. Alternativet som jag ser det är den betydligt tyngre och dyrare 70-200/2,8.
Har du en Canon kamera så förse dig med antingen denna zoom eller efterföljaren med stabilisator (Canon 70-200/4,0 L IS USM). Skall du köpa en systemkamera och väljer mellan olika märken så är just denna zoom samt bättre batterikapacitet orsakerna till att jag denna gång valde att satsa på Canon istället för Nikon, som jag haft tidigare.
Nu har jag bytt bort detta objektivet i min kameraväska mot ett Canon 70-200/4,0 L IS USM. Jag återkommer när jag testat det nya objektivet lite närmare.
Idag bär det av mot för mig okända fjäll på en tur som faktiskt heter okända fjäll. Kommer att leda en STF grupp från Årjosjokk upp till Abisko. Färden skall enligt planen gå öster om Vistas, via Mårma och igenom Lapporten ner till Abisko. Områden som jag ännu aldrig färdats igenom.
Kameran är med laddade batterier. Kommer att plåta som vanligt. Kanske kan det bli material som är användbart till något annat i framtiden. Känner mig verkligen privilegierad som får leva och färdas så mycket ute i fjällen och skogarna här i norr.
Stina kom hem igår efter en ridtur i Saltoluokta med Sofia på Vájal Ride in Sapmi. Turen hade varit kanonbra. Senare i höst är planen att Stina ska hjälpa till att rida hem hästarna över fjället. Idag blev det tydligen inte en enda bild. Ibland ska man bara uppleva.
Efter några dagar med kanot och ryggsäck igenom Lapplands vildmark är jag nu hemkommen. Superväder, spegelblanka vatten, fisk på kö vid kroken, många lägereldar och storlommens rop över ödsliga nejder. Förutom myggen så har jag haft det så himmelskt bra.
Första dagen följde Tor Henrik med sin kanot från Årrenjarka. När han vände fortsatte Flippa och jag vidare in i väglöst område. Kanoten har burits och svetten har lackat. Vid två tillfällen har vi haft björn runt oss om jag ska tro på Flippas signaler. Allt har inte bara varit lätt men det är exakt så det ska vara.
Turen gick från Årrenjarka. Först med kanoten under mig. Sedan med kanoten på mina axlar upp till Peuraure. Därifrån följde jag vattensystemet österut mot Karats. Mestadels paddlandes men även bärandes. Det har blivit massor av bra bilder och material till nått reportage och en paddelbeskrivning så det har inte enbart varit semester.
Ett magnifikt åskoväder har idag dragit över bygden. Dagen började med solsken men långt i fjärran kunde man ändå höra mullret från ett annalkande oväder. När det var på andra sidan sjön där vi bor så stod jag vid sjön med kameran. Försökte febrilt fånga någon blixt på bild men helt resultatlöst.
När man bor utanför samhället så får man oftare problem vid åsknedslag. Det finns inte så många ställen dit strömmen kan ta vägen. Därför rycker vi alltid ut datorer, telefonjack och allt annat som kan tänkas gå sönder. Det är nämligen några telefonmoden, ADSL modem, telefoner, datorer och laddare som dött i mitt hus.
I hundgården var allt lugnt. Genom åren så har jag haft en och annan åskrädd hund. En del hundar ligger och skakar och dreglar. Andra har tuggat frenetiskt på allt som går att tugga på. Men som sagt så är vi just nu har vi ingen åskrädd hund. Det är helt klart ett orosmoment mindre!
Ska man välja systemkamera eller en kompaktkamera? Alla vill ju ta bra bilder. Man vill ha en kamera som man klarar av rent tekniskt. Många har kanske en bild av sig själv med en fet systemkamera med ett värstingobjektiv monterat. Eller har man kanske en bild av att absolut inte vara den där personen som släpar på det där stora mindevärdeskomplexatributet. När man väljer kamera gäller det att bortse från fördomar och istället se till sitt egentliga behov.
Systemkamera är en kamera där man kan byta objektiv. Det finns specialobjektiv för macro (närbild), extrema vidvinkellinser och häftiga teleobjektiv. Ofta är en systemkamera en förutsättning för att man skall få riktigt bra bilder i alla typer av ljus. Dessutom så ger systemkamerorna det där lilla extra om man är en engagerad fotograf.
Bland systemkamerorna finns det sedan en hel uppsjö modeller. Ger man sig in i detta skall man räkna med att det kommer att kosta en del pengar och tid. De billiga kamerorna och de billiga objektiven är inte mycke bättre än någon av de dyrare kompaktkamerorna. Här kan man lätt lura sig att välja fel system. Satsar man på en systemkamera skall man inte snåla då man köper objektiv.
Kompaktkameran är en liten och smidig apparat med ett fast monterat objektiv. Idag är det oftast bra zoomobjektiv som även klarar närbildsfotografering på ett bra sätt. En kompaktkamera är med i handväskan, i fickan, på festen, på fjället och i princip över allt. Diskret kan man dessutom fotografera människor utan att de känner sig utsatta.
När man väljer kompaktkamera så skall man var medveten om att man får inte allt. En väder och stöttålig kamera ger inte lika bra bilder som en lite dyrare kompaktkamera. En kamera med 15-30 ggr zoom ger i regel inte lika bra bilder som en kamera i samma prisklass som kanske bara har 5 ggr zoom.
Jag personligen använder en systemkamera för att ta de viktiga bilderna. Bilderna då jag har tid och lust att engagera mig i fotograferandet. Då jag har möjlighet att bära med mig några kilo utrustning. För det blir lätt några kilo med ett kamerahus, några objektiv och ett stativ.
Kompaktkameran följer med lite allt som oftast. Den tar de snabba bilderna i vardagen. Situationer då jag inte har tid eller lust att engagera mig i fotograferandet. Den lilla kompaktkameran är även med på turer som en liten reservkamera samt istället för ett macroobjektiv för blommor och annat smått.
Ska du välja systemkamera eller kompaktkamera är fortfarande frågan. Fråga dig själv hur mycket pengar du vill lägga och hur stort engagemang du vill satsa. Eller kanske du till och med behöver både och?