Border Collie-arkiv - Sida 3 av 4

På resa till sydliga breddgrader

11 juni, 2016 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Jämtlandsresa_juni_6 — Annie äter grönt gräs så det står härliga till.

Befinner mig just nu på resande fot i sydligare nejder. Närmare bestämt Jämtland. Redan då jag passerade Polcirkeln kände jag ett sting av hemlängtan. Ja, det är faktiskt sant. Samtidigt så är Jämtland ett fantastiskt län och är man jämte så förblir man alltid jämte! Det är en stolthet som man bär med sig inombords helt enkelt.

Min mormor bor kvar i eget hus mitt i Åre trots att hon är 96 år. Förvisso får hon hjälp av hemtjänstens personal dagligen. Tänk vilket fantastiskt land vi bor i. Till exempel så kan hon för 200kr/månad ha ett alarm i sitt hus med 24/7 passning av stand by personal. Personal som kommer och hjälper utan att först ta visakortet. Personal som är sköna människor som bryr sig om min mormor. Larmet är bara ett av flera hjälpmedel som hon har fått utan att måsta kasta upp tusentals kronor. Ett hyfsat solidariskt Sverige måste jag säga!

Min mormor har tidigare haft en helt fantastisk trädgård mitt i Åre by. Fullt med olika växter från när och fjärran. Med sina gröna fingrar och ett brinnande intresse har hon fått dessa att frodas vid foten av Åreskutan. Är det nu något som är tråkigt så är det att se hur hennes livsverk växer igen då hon inte längre orkar hålla allt i ordning. Samtidigt blir man påmind om att de gamla som funnits för oss som barn inte alltid kommer att finnas där. Livet är en begränsad tid.

Det är iallafall trevligt att vara hemma i Jämtland. Dyka in på Lundhags outlet, dricka kaffe med mor, titta till stugan som farmor och farfar byggde då de levde. Promenera på stigar där mitt friluftsintresse grundades och se alla välkända siluetter av fjäll som jag så många gånger drömt mig bort till. Med andra ord ett Jämtland som jag gärna skulle besöka oftare än vad jag tar mig tid till.

Jämtlandsresa_juni_1 — Med kaffe och vitaminer är sträckan Jokkmokk – Mörsil endast trevligt ödsliga norrlandsvägar. (oragne=apelsin=vitaminrikt)

Jämtlandsresa_juni_4 — Vissa blommor är mycket livskraftiga och lever vidare i min mormors trädgård.

Jämtlandsresa_juni_5 — Äppelträd som blommar i Åre.

Jämtlandsresa_juni_3 — Min mor med hundarna i det som var nyplantering då jag var barn. Åren tycks verkligen gå…

Jämtlandsresa_juni_2 — Flippa tycks inte alltid förstå varför Annie skall följa. Annie arbetar å sin sida intensivt med att hålla reda på Flippa.

Barn till låns

2 juni, 2016 Matti Kommentarer 1 kommentar

Här om dagen fick Stina och jag låna ett barn. Inte vilket barn som helst utan systersonen. När vi rullade in med bilen lastad med kanoter på deras gård, 5 minuter försent, förklarade han att han minsann kunde klockan! Sedan styrde vi in mot vildmarken och äventyret.

När skall ni skaffa barn då? Frågan kommer ganska ofta till Stina och mig. Det frågas verkligen i all välmening men det inget man skall ta för givet, att alla bara kan skaffa barn hur som helst. Det är många människor som sliter med att de vill men inte kan. För oss är det annat som styr. När man lever ett sådant liv som vi har valt att leva så finns det faktiskt inte plats för egna barn. Man kan skaffa en hobby som frimärkssamling utan att egentligen ha tid för det men barn är ett ansvar på ett helt annat sätt. Barn är ansvar för en annan människas start på dennes liv! Det är ingenting som man bara kan skjuta upp eller pausa tills hundarna är tränade.

Nu har vi förmånen att kunna låna barn vilket vi nyttjar på tok för sällan. Verkligen lyxigt. När jag ser dessa barn blir det bara allt mer tydligt och klart för mig hur viktigt det är att vi idag tänker på VAD överlämnar vi till dem efter våra liv? I vilket skick kommer planeten att vara? Kommer de att kunna skaffa mat, försörjning, leva ett tryggt liv? Dom kommer att finnas kvar här på planeten efter att vi har kastat in handuken. Dom kommer i sin tur att känna ansvar för nästa generation. Vi har verkligen ett ansvar som man inte kan bortse ifrån! Faktum är vi har bara barnen till låns men även jorden vi lever på är till låns.

Vill du läsa mer om barn, konst, trädgårdsliv och att leva här i norr så ta en titt på min systers blogg. Fröken Humla.

Barn_till_låns_4 — Kablekan har börjat blomma.

Barn_till_låns_1 — Med kanoten kan man färdas tyst. Vi såg älg, tranor, sångsvan, änder, skrakar, solande gäddor och små abborrstim som snabbt drog iväg under kanoten.

Barn_till_låns_2 — Shit happens… men det som är blött torkar snabbt i solen och learning by doing fungerar kanon!

Barn_till_låns_5 — Med en kanot kommer man in i myrområden där man ogärna vandrar.

Närproducerad kortsemester

22 maj, 2016 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Igår upplevde jag en närproducerad kortsemester. Det var med andra ord en självguidad vandring runt längs sjön här hemma. Ryggsäcken packades med fotoutrustning samt lite kött och annat för att kunna laga middag där ute. Vi stegade vi iväg längs Skabramsjön. Både Flippa och Annie följde som vanligt fulla av energi på Border Collies vis. Friluftsliv behöver inte krånglas till. Det finns mycket man kan uppleva enkelt där man bor.

Att bo i Jokkmokk är i och för sig verkligen en förmån här i livet! När jag öppnar dörren i vårt lilla torp är jag ute i i naturen direkt. Fågelliv precis utanför huset. Räven som skriar från andra sidan den lilla viken. Renarna som under vårarna vandrar förbi vårt hem varje år på sin väg upp mot fjällen i väster. Älgarna som snart skall till att föda sina små röda kalvar. Abborren som dras direkt från sjön och ner i stekpannan. Naturromantiskt? Självklart det blir så när man bor mitt i värsta Discovery channel!

Närproducerad_kortsemester_lappland_5 — Annie blir successivt allt följsammare.

Närproducerad_kortsemester_lappland_1 — Ett av flera Storskrakpar vid Stor-Skabramsjön.

Närproducerad_kortsemester_lappland_4 — Några mygg har vaknat till liv.

Närproducerad_kortsemester_lappland_3 — En vass yxa skall man vara försiktig med. (ser som vanligt värre ut än vad det är)

Valplivet fortsätter

14 maj, 2016 Matti Kommentarer 2 kommentarer

Valpliv_1 — Kontakten blir bättre och bättre.

Border Collievalparna växer och sysselsätter oss en hel del. Normalt brukar man som valpägare sysselsätta sina hundar. När det gäller border collies känns det lite tvärt om. Man tvingas ut på småturer och aktivitet dygnet runt. Skura kiss i köket 02.30, morgonpromenad 05.20, matning 06.10 med efterföljande rastning. Längre aktivitet 09.00 och skura kiss igen 09.50 direkt efter hemkomst eftersom promenaden var så intressant att de två valparna glömde kissa ute.

Både Johnny och Annie växer och frodas. De blir allt tuffare och man kan se hur de utvecklas. Johnny som tidigare var rädd för vatten kastar sig numera friskt rakt över bäckar och vattensamlingar. Annie som från början totalt nonchalerade oss kan tom komma och gosa med oss nu. Det är arbete från oss som gör att de utvecklas åt det håll vi önskar. Jag ser faktiskt fram emot att de blir lite äldre och lär sig hur vårt liv är.

Valpliv_2 — Annie följer en översvämmad spång.

Valpliv_4 — Tämligen orädd klättrar hon upp igen.

Valpliv_6 — Höglandnäsets Annie är utan tvekan en självständig, aktiv och tuff brud!

Nya ligister på torpet

2 maj, 2016 Matti Kommentarer 1 kommentar

Border_collie_valpar_2 — Höglandsnäsets Annie Lennox. Här med kotte i munnen som strax efter fotograferandet åts upp…

Om man inte har problem så skaffar man sig problem är ett talesätt. Hur som helst så bor det från och med i lördags två nya ligister från Piteå på vårt torp. Två border collie valpar på dryga åtta veckor. Min tidigare erfarenhet av border collie valp baseras på Flippas uppväxt och det var minsann ingen lek. Blod svett och tårar under det första året brukar man säga. Energi och instinkter är så mycket starkare än lydnaden. Efter första året däremot så har man oftast en otroligt lättsam och trogen följeslagare i vått och torrt.

Redan för flera år sedan fastnade jag för tiken Gry som bor och arbetar hos Bibbi och Bosse på deras fårgård. Nu när hon parades så var det ganska självklart att vi frågade om en valp. Stinas Issa trillade ju av pinnen i höstas här på köksgolvet så även Stina hade börjat leta en ny följeslagare.

Annie Lennox och Johnny Cash från Höglandsnäsets kennel heter de två krabaterna. Annie är den tiken som jag turligt nog blivit anförtrodd med. När Stina var nere och tittade på denne så fastnade hon direkt för en liten hanvalp, Johnny. Han kommer att kastreras senare då vi inte vill riskera massa tjuvparningar.

Jag antar att dessa små energiknippen kommer att dyka upp lite här och där på denna blogg i framtiden. Flippa tycker faktiskt att det är lite underhållande med dessa två småglin. För att vara nio år är hon fortfarande en pigg dam om än lite stel. Nu hoppas vi bara att hon klarar sig ytterligare nått år men det är inget man kan ta för givet. Den jobbiga baksidan med att fästa sig vid en hund.