Visar inlägg för:
Författare: Matti

Höstträningen rullar för fullt

Höstträningen rullar för fullt

Höstträning-hundspann-6
Jesse är en av unghundarna från förra vintern. Detta blir hans första arbetssäsong på riktigt.
Höstträningen av våra hundar rullar förstås för fullt sedan ett par månader. Vi började som vanligt med kortare distanser om 3-4km/tur. Nu har vi tuffat uppemot 25km på slutet. Underlaget är hårt och skarpt efter de senaste dagarnas kyla. Just nu i skrivande stund så faller det ymnigt med snö utanför vår lilla stuga här norr om Polcirkeln. Snö som blir mjukt och fint för hundtassarna.

Idag har vi 50 Siberian Huskies i träning inför vinterns kommande turer. Det är mer än vad vi normalt har. Detta pga att 12 hundar är åtta år eller äldre. Dessa kommer inte att kunna gå fullt utan behöver mer vila än de som är i sin mest produktiva ålder. Varje höst när man sätter igång träningen så finns alltid en liten oro att någon av de äldre hundarna inte skall tackla träningen på ett bra sätt. Är det ålderskrämpor på gång så kommer man att märka det när belastningen ökar. Det är alltid en oro att man måste omplacera eller tom i värsta fall låta en kompis somna in för gott.

Just nu har vi endast en hund, stora mysiga Viktor på nio år, som fått en öm handled förra veckan. Han får vila, sova i soffan inne emellanåt och är uttagen ur träning för tillfället. Han har blivit bra snabbt och det ser bra ut. Vi är helt enkelt väldigt försiktig med just äldre hundar för de behöver oftast längre rehabilitering än yngre. Som sagt så ser allt lovande ut men det ligger ändå där som en liten oro i magen. Men med tanke på att det är 50 hundar i träning så har vi väldigt få skador vilket vi är så otroligt tacksamma för.

Nu ser vi fram emot ännu en dryg månads träning innan de första gästerna börjar droppa in. Det blir en hektisk månad med där vi även skall hinna med att sjösätta vår nya webbsida som vi sliter med. Allt tar förstås alltid mer tid än man kunnat räkna med.

Höstträning-hundspann-3
Det blir et antal hundra eller tom tusentalet gånger som vi selar och selar av en hund per säsong.

Höstträning-hundspann-1
Hundarna har lärt sig att tålmodigt vänta medan jag grejar på med flygbilder och film.

Höstträning-hundspann-5
Hösten sägs vara mörk men ljuset under sena kvällar och tidiga mornar är grymt läckert.

Höstträning-hundspann-2
Clara ser lite tunn ut då vinterpälsen inte riktigt är på plats efter sommarens valpkull.

Höstträning-hundspann-4
Nu har nästan alla löv trillat till maken och snart ligger allt inbäddat i vit snö.

Ministerbesök i Gallok och Jokkmokk

Ministerbesök i Gallok och Jokkmokk

Ministerbesök-alice-gallok-4
Samtal runt en lägereld. Med kokkaffe kommer man riktigt långt här i livet!
Häromdagen hade vi besök av Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet, som är Sveriges Kultur- och demokratiminister. Hon hade på eget initiativ önskat få besöka Jokkmokk och Gallok där kapitalstarka krafter önskar etablera en gruva på bekostnad av miljö och befintliga småföretag.

Runt en eld i en tältkåta med kokkaffet puttrande så vandrade samtalet iväg. Allt från elbilar, Sápmi, Gallok, moms för naturguidning, livet som renskötare, miljö, arbetstillfällen i Jokkmokk, rasism, glesbygd, Vasaloppet, sjukförsäkringar för säsongsbaserade småföretagare, älgjakt och mycket mer. Hur ofta är politiker på ministernivå ute och verkligen sitter ned och snackar med folket såhär utan pressade scheman?

Jokkmokks kommunledning (S) blev tydligen väldigt besvikna att hon inte besökte dem. Vi har tidigare haft ministerbesök i Jokkmokk såsom Mikael Damberg (Näringslivsminister) och Eskil Erlandsson (Landsbygdsminister) men vid sina besök har de aldrig visat intresse för små turistföretagare eller renskötselföretag. Dessa ministrar har trots att vi påtalat en önskan om att träffas aldrig haft tid. 2013 bad vi om ministerbesök under den hetaste gruvkonflikten. De sände då endast en stackars sekreterare som inte kunde uttala sig om någonting. Han skulle företräda fem, sju eller var det tio olika ministerposter. Däremot så har Eskil Erlandsson varit i Jokkmokk under 2013 på blixtvisit och öppnat Jokkmokk som mathuvudstad innan han pep iväg. Damberg har inte heller visat intresse för oss som blir påverkade av en gruvbrytning i Gallok. Han visar tydligt och öppet att han står på de stora bolagens sida både när det gäller Vattenfalls framfart i kommunen likväl som prospekteringsbolagen och skogsbolagen.

Det snackas idag mycket om politikerföraktet. Detta är andra eller tredje gången som jag sitter ned med miljöpartiets företrädare och snackar besöksnäring runt en lägereld. Även Vänsterpartiets riksdagspolitiker har jag fått förmånen att träffa en gång, även om vi inte hade riktigt samma åsikter den gången. Vart är alla andra politiker? Är de i Sorsele, Malå, Slagnäs, Soppero, Åsarna, Sveg eller har de glömt glesbygden och vanligt folk?

När Alice lämnade oss i Gallok så tackade hon och sa nått om att vi ses. ’Det tror jag inte’ påpekade jag även om jag hoppas att vi ses igen. ’Jo, det gör vi’ sa hon och kollade mig i ögonen. Det kändes som om hon verkligen inte vill ha ett avstånd mellan oss väljare och henne som politiker. Så Alice, om du läser detta och har vägarna förbi, privat eller i tjänsten, så är du alltid välkommen på en kopp kaffe hos Stina och mig! Inte för att du är politiker utan för att du är öppen, trevlig och medmänsklig person!

Ministerbesök-alice-gallok-1
Tor arbetar med att slå upp tältkåtan. Ni kan läsa mer om Tors reflexioner från dagen på hans blogg Kvikkjokk.nu

Ministerbesök-alice-gallok-2
En glad Henrik Blind som jobbar hårt för det lokala Miljöpartiet men även allmänt för glesbygd, miljö och mycket mer.

Ministerbesök-alice-gallok-5
Jokkmokk med dessa vidder förtjänar ett bättre öde än att bli ett Mining District…

Haglöfs Barrier, test av primaloftjacka

Haglöfs Barrier, test av primaloftjacka

Haglöfs-barrier-jacka-6
Marcus Eldh, Wild Sweden, har lånat min Haglöfs Jacka en råkall och dimmig dag i Sareks Nationalpark 2017.
Haglöfs Barrier heter en isolerjacka som jag levt med under ganska många år. Den har ett glatt yttertyg som gör att den fungerar fint som ytterjacka i de flesta fall. Är det regn eller blötsnö behöver man ett lite mer riktigt skalplagg utanpå. Samma sak gäller vid rejäl kyla då man helt enkelt får dra över en tjock dunjacka eller parkas. Jackan är isolerad med ca 120gr primaloft. Detta är ganska lagom för höst, vinter och vårbruk. Jackan fungerar även sommartid som förstärkningsplagg.

Viktmässigt väger denna jacka endel mer om man jämför med motsvarande dunjacka. Däremot så är materialet primaloft betydligt tåligare mot fukt. Sommartid och barmarkstid skulle jag aldrig ta en dunjacka. Jag vill kunna nyttja min förstärkningsjacka även i tält med kondens, under min regnjacka, ute vid mindre regndugg osv. En dunjacka absorberar fukt och dunet fullständigt kollapsar i jackan varpå den blir värdelös som värmeplagg. Dessutom måste en blöt dunjacka i regel torkas i torktumlare vilket inte är nödvändigt för syntetfodrade jackor.

Själva uppbyggnaden av jackan är riktigt bra. Stor och rymlig huva med en liten skärm. Denna skärm skulle dock kunna få varit lite hårdare. Jackan går ned bra över rumpan och armarna räcker bra till. Fickorna sitter där man önskar och det finns inte så mycket mer att önska av designen.

Min första Haglöfs Barrier var en blå som inköpts på Team Sportia i Jokkmokk för några år sedan. Priset låg då på ca 1400 kr. Denna första jacka har hållit riktigt bra. Yttertyget har varit tåligt både mot slitage och revor likväl som mot glöd och eld. Dragkedjorna har även de varit superbra. Vi arbetar mycket runt eld i tältkåtor och vid lägereldar där vi lagar mat. Visst har det blivit några små olyckor men det har inte hänt så mycket annat än några små smält- och brännhål. Detta efter flera års hård och skoningslös användning.

Under December 2016 fick jag en ny och enligt tillverkaren exakt likadan jacka. Vad jag ser så kan det inte vara samma jacka. Min nya Haglöfs Barrierjacka måste ha ett helt annat yttertyg. Det skadas lättare av mekaniskt slitage och jag har flera små revor. Glödloppor som kommer på jackan ger riktigt stora smälthål vilket skiljer sig märkbart från min äldre Barrier. Om ni kommer ihåg så var Haglöfs i blåsväder om något flamskyddsmedel som var riktigt dåligt för miljön för ett par år sedan. Kanske kan det vara det som gjort att min första Barrier tålde så mycket mer? Skillnaden på tålighet för glöd är iallafall jättestor.

Dragkedjorna på den nya jackan tjorvade redan efter ett par månader. Haglöfs får här klart bakläxa. Man hade en riktigt bra produkt som dessutom var grymt prisvärd. Jag ger denna nya modell tummen ned och är mycket besviken på slitstyrkan och tåligheten hos min nya Haglöfs Barrier. Tyvärr.

Haglöfs-barrier-jacka-1
En värmejacka skall ha en bra huva. Här skyddar huvan Patrik, Enbom Outdoor, mot mygg under en Sarek tur vi gjorde ihop sommaren 2017. Patrik är för övrigt lika nöjd med sin röda jacka som jag var med min blå jacka märkligt nog.

Haglöfs-barrier-jacka-5
Min första Haglöfs Barrier. Denna jacka höll flera år innan den slutligen gav upp i blixtlåsen.

Haglöfs-barrier-jacka-4
Våra kläder tar stryk då vi arbetar dagligen i dem.

Haglöfs-barrier-jacka-3
Är jackan syntetfodrad kan man utsätta den för en hel del blötväder.

Haglöfs-barrier-jacka-2
Huvan är trevlig och på de flesta sätt riktigt bra och användbar.

Höstfjäll med vänner

Höstfjäll med vänner

Fjällvandring-höst-jokkmok-1
Öppna vidsträckta ödemarker.
Fjällen kallar och vi måste fara. Fyrtio minuter i bil och därefter två kilometer längs en liten stig genom den gamla skogen. Därefter nåt vi trädgränsen och vyerna öppnar sig över ett obrutet landskap. Mellan oss och de snöklädda fjällen i väster sträcker sig närmare 100 kilometer väglösa ödemarker med skog och lågfjäll. Bortanför det är det ytterligare runt 100km fjäll innan man står på riksgränsen till Norge. 200 kilometer utan vägar. Unika områden som vi tar för naturligt här i norr. Områden där man kan dricka vattnet direkt ur de klara tjärnarna och porlande bäckarna. Skall vi hitta liknande sammanhängande områden med orörda skogar och fjäll måste vi långt in i Ryssland. Nere i Europa finns ingenting ens i närheten av detta.

Våra vänner och tidigare slädhundskollegor Volker och Jasmin är på besök i sin gamla hemkommun här i norr. Vi har vandrat, kokat kaffe, samtalat om livet, politik, hundar, resor, thailändska ormar, skogar och en massa annat som finns mellan himmel och jord. En bra dag tillsammans med fantastiska vänner i fantastisk natur och dessutom i ett fantastiskt höstväder. Vi har det med andra ord ganska bra här på Polcirkeln!

Fjällvandring-höst-jokkmok-2
Johnny.

Fjällvandring-höst-jokkmok-5
Kaffekok, grilla Jokkmokkskorv och bara vara.

Fjällvandring-höst-jokkmok-3
Sarekfjällen i väster börjar bli vitpudrade.

Fjällvandring-höst-jokkmok-4
Passade på att flyga lite med drönaren.

Fjällvandring-höst-jokkmok-6
Annie.

Hugo lever

Hugo lever

Siberian-husky-valpar-2
Hugo.
I sommar har vi haft två valpkullar. Totalt blev det 14 små valpar. I den ena kullen föddes en ganska ljus liten hanhund, Hugo. När det var som varmast blev han plötsligt mycket slö och dålig. Han slutade äta och gav helt enkelt upp. Vi upptäckte detta tidigt och tog då in den lille och började ett intensivt arbete med att mata honom. Varannan timme under ett par veckor fick han vätskeersättning, mjölkersättning och en typ av konserv från Royal Canine som är gjort för valpar i ett tidigt stadie.

Det gick sakta fram och så kom bakslagen. Vi tog med Hugo till Lapplands Djurklinik. Här hittades en infektion på ena benet i form av en böld. Antagligen har syskonen bitit honom under lek och sedan har det blivit ett litet sår som infekterats. Det kan också vara ett bett från en geting eller broms som infekterats. Med antibiotika och antiinflammatorisk smärtlindring började nu arbetet med att få Hugo att börja röra sig mer symetriskt med bakbenen. Valpar växer fort och det är viktigt att de byggs symetriskt.

Hugo är en kämpe men det har inte varit en självklarhet att han skall klara sig. Flera gånger har vi frågat oss om detta kommer att gå. Faktum är att än idag är vi inte helt säker på om han kommer att bli en fullt fungerande arbetshund. När han leker i rasthagen och blir trött i benet ser man dock ännu att han påverkas osymetriskt. Han blir trött snabbare än de andra valparna och kan i vissa fall börja halta lite.

Nu är Hugo 10 veckor och det är full fart på både honom och de sju andra valparna som fått stanna på vår kennel. Nu håller vi tummarna för att Hugo skall växa till sig på ett bra sätt och att han inte kommer att ha problem av detta i framtiden. De andra valparna växer så det knakar och det är mycket spring i benen på dem. Vi ser riktigt mycket fram emot att få sätta en sele på dessa då de är i rätt ålder och se hur de kommer att utvecklas som slädhundar.

Bilderna i detta inlägg är från sommaren så idag är valparna lite större. För dagsaktuella bilder så ta en titt på Facebooksidarna för Jokkmokkguiderna och Working Husky Kennel som vi försöker uppdatera hyfsat regelbundet.

Siberian-husky-valpar-3
Mat och vätska varannan timme dygnet runt i flera dagar i sträck är ett påfrestande men nödvändigt arbete för oss som hundägare.

Siberian-husky-valpar-7
Mjölkersättning och en startermoussenfrån Royal Canine funkade bra.

Siberian-husky-valpar-6
Hasse upptäcker vatten.

Siberian-husky-valpar-4
Hugo blir trött av mediciner och infektion så han sover ännu mer än en normal valp.

Siberian-husky-valpar-5
Flippa leker tålmodigt med valparna. Hon är en suverän extramamma!

Siberian-husky-valpar-1
En av Nenanas valpar ur den äldre G-kullen.