Visar inlägg för:
Författare: Matti

Haglöfs Barrier, test av primaloftjacka

Haglöfs Barrier, test av primaloftjacka

Haglöfs-barrier-jacka-6
Marcus Eldh, Wild Sweden, har lånat min Haglöfs Jacka en råkall och dimmig dag i Sareks Nationalpark 2017.
Haglöfs Barrier heter en isolerjacka som jag levt med under ganska många år. Den har ett glatt yttertyg som gör att den fungerar fint som ytterjacka i de flesta fall. Är det regn eller blötsnö behöver man ett lite mer riktigt skalplagg utanpå. Samma sak gäller vid rejäl kyla då man helt enkelt får dra över en tjock dunjacka eller parkas. Jackan är isolerad med ca 120gr primaloft. Detta är ganska lagom för höst, vinter och vårbruk. Jackan fungerar även sommartid som förstärkningsplagg.

Viktmässigt väger denna jacka endel mer om man jämför med motsvarande dunjacka. Däremot så är materialet primaloft betydligt tåligare mot fukt. Sommartid och barmarkstid skulle jag aldrig ta en dunjacka. Jag vill kunna nyttja min förstärkningsjacka även i tält med kondens, under min regnjacka, ute vid mindre regndugg osv. En dunjacka absorberar fukt och dunet fullständigt kollapsar i jackan varpå den blir värdelös som värmeplagg. Dessutom måste en blöt dunjacka i regel torkas i torktumlare vilket inte är nödvändigt för syntetfodrade jackor.

Själva uppbyggnaden av jackan är riktigt bra. Stor och rymlig huva med en liten skärm. Denna skärm skulle dock kunna få varit lite hårdare. Jackan går ned bra över rumpan och armarna räcker bra till. Fickorna sitter där man önskar och det finns inte så mycket mer att önska av designen.

Min första Haglöfs Barrier var en blå som inköpts på Team Sportia i Jokkmokk för några år sedan. Priset låg då på ca 1400 kr. Denna första jacka har hållit riktigt bra. Yttertyget har varit tåligt både mot slitage och revor likväl som mot glöd och eld. Dragkedjorna har även de varit superbra. Vi arbetar mycket runt eld i tältkåtor och vid lägereldar där vi lagar mat. Visst har det blivit några små olyckor men det har inte hänt så mycket annat än några små smält- och brännhål. Detta efter flera års hård och skoningslös användning.

Under December 2016 fick jag en ny och enligt tillverkaren exakt likadan jacka. Vad jag ser så kan det inte vara samma jacka. Min nya Haglöfs Barrierjacka måste ha ett helt annat yttertyg. Det skadas lättare av mekaniskt slitage och jag har flera små revor. Glödloppor som kommer på jackan ger riktigt stora smälthål vilket skiljer sig märkbart från min äldre Barrier. Om ni kommer ihåg så var Haglöfs i blåsväder om något flamskyddsmedel som var riktigt dåligt för miljön för ett par år sedan. Kanske kan det vara det som gjort att min första Barrier tålde så mycket mer? Skillnaden på tålighet för glöd är iallafall jättestor.

Dragkedjorna på den nya jackan tjorvade redan efter ett par månader. Haglöfs får här klart bakläxa. Man hade en riktigt bra produkt som dessutom var grymt prisvärd. Jag ger denna nya modell tummen ned och är mycket besviken på slitstyrkan och tåligheten hos min nya Haglöfs Barrier. Tyvärr.

Haglöfs-barrier-jacka-1
En värmejacka skall ha en bra huva. Här skyddar huvan Patrik, Enbom Outdoor, mot mygg under en Sarek tur vi gjorde ihop sommaren 2017. Patrik är för övrigt lika nöjd med sin röda jacka som jag var med min blå jacka märkligt nog.

Haglöfs-barrier-jacka-5
Min första Haglöfs Barrier. Denna jacka höll flera år innan den slutligen gav upp i blixtlåsen.

Haglöfs-barrier-jacka-4
Våra kläder tar stryk då vi arbetar dagligen i dem.

Haglöfs-barrier-jacka-3
Är jackan syntetfodrad kan man utsätta den för en hel del blötväder.

Haglöfs-barrier-jacka-2
Huvan är trevlig och på de flesta sätt riktigt bra och användbar.

Höstfjäll med vänner

Höstfjäll med vänner

Fjällvandring-höst-jokkmok-1
Öppna vidsträckta ödemarker.
Fjällen kallar och vi måste fara. Fyrtio minuter i bil och därefter två kilometer längs en liten stig genom den gamla skogen. Därefter nåt vi trädgränsen och vyerna öppnar sig över ett obrutet landskap. Mellan oss och de snöklädda fjällen i väster sträcker sig närmare 100 kilometer väglösa ödemarker med skog och lågfjäll. Bortanför det är det ytterligare runt 100km fjäll innan man står på riksgränsen till Norge. 200 kilometer utan vägar. Unika områden som vi tar för naturligt här i norr. Områden där man kan dricka vattnet direkt ur de klara tjärnarna och porlande bäckarna. Skall vi hitta liknande sammanhängande områden med orörda skogar och fjäll måste vi långt in i Ryssland. Nere i Europa finns ingenting ens i närheten av detta.

Våra vänner och tidigare slädhundskollegor Volker och Jasmin är på besök i sin gamla hemkommun här i norr. Vi har vandrat, kokat kaffe, samtalat om livet, politik, hundar, resor, thailändska ormar, skogar och en massa annat som finns mellan himmel och jord. En bra dag tillsammans med fantastiska vänner i fantastisk natur och dessutom i ett fantastiskt höstväder. Vi har det med andra ord ganska bra här på Polcirkeln!

Fjällvandring-höst-jokkmok-2
Johnny.

Fjällvandring-höst-jokkmok-5
Kaffekok, grilla Jokkmokkskorv och bara vara.

Fjällvandring-höst-jokkmok-3
Sarekfjällen i väster börjar bli vitpudrade.

Fjällvandring-höst-jokkmok-4
Passade på att flyga lite med drönaren.

Fjällvandring-höst-jokkmok-6
Annie.

Hugo lever

Hugo lever

Siberian-husky-valpar-2
Hugo.
I sommar har vi haft två valpkullar. Totalt blev det 14 små valpar. I den ena kullen föddes en ganska ljus liten hanhund, Hugo. När det var som varmast blev han plötsligt mycket slö och dålig. Han slutade äta och gav helt enkelt upp. Vi upptäckte detta tidigt och tog då in den lille och började ett intensivt arbete med att mata honom. Varannan timme under ett par veckor fick han vätskeersättning, mjölkersättning och en typ av konserv från Royal Canine som är gjort för valpar i ett tidigt stadie.

Det gick sakta fram och så kom bakslagen. Vi tog med Hugo till Lapplands Djurklinik. Här hittades en infektion på ena benet i form av en böld. Antagligen har syskonen bitit honom under lek och sedan har det blivit ett litet sår som infekterats. Det kan också vara ett bett från en geting eller broms som infekterats. Med antibiotika och antiinflammatorisk smärtlindring började nu arbetet med att få Hugo att börja röra sig mer symetriskt med bakbenen. Valpar växer fort och det är viktigt att de byggs symetriskt.

Hugo är en kämpe men det har inte varit en självklarhet att han skall klara sig. Flera gånger har vi frågat oss om detta kommer att gå. Faktum är att än idag är vi inte helt säker på om han kommer att bli en fullt fungerande arbetshund. När han leker i rasthagen och blir trött i benet ser man dock ännu att han påverkas osymetriskt. Han blir trött snabbare än de andra valparna och kan i vissa fall börja halta lite.

Nu är Hugo 10 veckor och det är full fart på både honom och de sju andra valparna som fått stanna på vår kennel. Nu håller vi tummarna för att Hugo skall växa till sig på ett bra sätt och att han inte kommer att ha problem av detta i framtiden. De andra valparna växer så det knakar och det är mycket spring i benen på dem. Vi ser riktigt mycket fram emot att få sätta en sele på dessa då de är i rätt ålder och se hur de kommer att utvecklas som slädhundar.

Bilderna i detta inlägg är från sommaren så idag är valparna lite större. För dagsaktuella bilder så ta en titt på Facebooksidarna för Jokkmokkguiderna och Working Husky Kennel som vi försöker uppdatera hyfsat regelbundet.

Siberian-husky-valpar-3
Mat och vätska varannan timme dygnet runt i flera dagar i sträck är ett påfrestande men nödvändigt arbete för oss som hundägare.

Siberian-husky-valpar-7
Mjölkersättning och en startermoussenfrån Royal Canine funkade bra.

Siberian-husky-valpar-6
Hasse upptäcker vatten.

Siberian-husky-valpar-4
Hugo blir trött av mediciner och infektion så han sover ännu mer än en normal valp.

Siberian-husky-valpar-5
Flippa leker tålmodigt med valparna. Hon är en suverän extramamma!

Siberian-husky-valpar-1
En av Nenanas valpar ur den äldre G-kullen.

Gallok och ett gruvfritt Jokkmokk

Gallok och ett gruvfritt Jokkmokk

Gallok-september-4
Media är vårt sätt att bygga opinion och nå beslutsfattarna.
Kampen om Gallok är inte över ännu. Beslutet om det skall bli en gruva i Jokkmokk bollas fram och åter mellan Bergstaten, Länsstyrelsen och regeringen. Länsstyrelsen har sagt ett tydligt nej. Bergstaten som sitter i knät på gruvlobbyn skriker ja men vägrar att titta på konsekvenserna av projektets totala ekonomi. Man vill inte räkna in transporter, statens investeringar, miljökostnaderna av att återställa efter en eventuell konkurs osv. De vill enbart titta på värdet av mineralerna som kanske finns i marken. Regeringen stressas av FN’s direktiv om urfolksrättigheter och miljöaspekterna. Gruvlobbyn är stark trots att projektet ur nästan alla synvinklar är ett vansinnesprojekt.

Runt om i världen rasar debatten om den globala uppvärmningen. Rent vatten är en resurs som blir allt viktigare på vår planet och så även i Sverige, speciellt under en varm sommar som den senaste. 2015 gjorde Jokkmokks kommun en utredning om hur en gruvetablering skulle påverka kommunen och den visade egentligen att vi inte behöver arbetstillfällena från en gruva i framtiden så den har det pratats ganska tyst om från kommunledningens sida.

Nord Kalk som ville bryta kalk i Ojnareskogen på Gotland har nu i dagarna, efter många överklaganden, nu fått ett avslag av mark- och miljööverdomstolen. Detta är ett glädjande besked. I detta fall har man gått från ett tillstånd att bryta till ett nej från högre instans. Här kan man tydligt se hur människorna som har kämpat slutligen har fått rätt mot bolaget. Miljön och vattentäckten på Gotland har fått företräde före en exploatering.

I Jokkmokk liknar vårt kommunalråd allt mer Donald Trump. Han upprörs i ena stunden över att en snöskotertävling på vatten tvingas skjutas fram ett par veckor p.g.a. att rödlistade fåglar häckar på den lilla sjön. Nästa stund skäller han på Miljöpartiet som står upp för renskötseln och miljöriskerna med en gruva i Jokkmokk. Den stora faran med tokskallar som Donald Trump och partier som SD är just detta, det normaliseras att gå emot etniska grupper som samer och att det blir okej att underordna miljön till förmån för ekonomi. Vårt kommunalråd står, tråkigt nog, likt Trump för en exploatering av miljön oavsett om det handlar om rödlistade fåglar, urfolksrättigheter (FN), avverkning av skyddsvärda skogar eller förorening av Luleälven. Han går stenhårt ut i angrepp mot miljöskydd innan han vare sig har lyssnat på orsaker eller alternativen som med snöskotertävlingen, där visade det sig i efterhand att framflytten ett par veckor var mycket förmånligt för alla inblandade!

Vid ett personligt samtal i dag med Beowulfs VD, Kurt Budge, så framgår det tydligt att om det skall bli en gruva krävs det investeringar från kommuner och stat. Han säger att han vill samtala och samverka med andra näringar. På min fråga om vart våra gäster skall paddla när det är en gruva vid Lilla Luleälven så svarar han bara, utan att förklara sig, att vi kommer inte att förlora kunder. På frågan om vart renskötarna skall flytta så svarar han inte heller på frågan utan säger bara att han är ute efter samverkan. Det han egentligen säger är att det handlar om samverkan där alla andra ställer upp och flyttar sig till förmån för hans verksamhet. Det är inte samverkan i min värld.

Alla stora förändringar i lagar oavsett det gäller arbetsrätt, miljöhänsyn, rösträtt och så vidare har i nästan alla fall kommit från människors ifrågasättande. De har kommit från människors protester och idoga arbete. Gallok har kommit att få ett högt symboliskt värde och motståndet mot en gruva växer.

Gallok-september-2
Tor får åter motvilligt ta plats framför kameran. SVT har regelbundet intervjuat honom i dessa frågor under närmare 10 års tid! Strongt jobbat av Tor.

Gallok-september-3
Lars ger en intervju med Radio.

Gallok-september-5
Helen med flera i samtal med bolagets VD.

Gallok-september-1
Anders Sunnas olika konstverk har följt oss i kampen mot de stora bolagen.

Framtidens äventyrare

Framtidens äventyrare

Alvar-matti-saltoluokta-3
Unga pigga steg mot berget och äventyret.
Under helgen som gått fick jag förmånen att tillbringa i Saltoluokta med systersonen Alvar. Direkt efter fredagensskola studsade vi in i bilen och styrde kosan mot båtbryggan i Kebnats. Väl framme har vi haft fullt upp med att äta, slå upp tält, läsa, äta godis, rädda larver som ligger på stigen, fotografera, vandra, snacka med folk och mycket annat.

Vår vandring sträckte sig upp mot Lulep Gierkav. Från morgonen låg dimman tät över toppen. Allt eftersom dagen gick, klarnade det upp och mitt på dagen värmde solen gott från en klart blå himmel. Fikapauserna blev angenäma och luften var skönt klar att andas. Man kan nästan känna hur lungorna rensas av den klara kalla höstluften.

Alvar har underhållit mig och jag har underhållit honom. Samtalen har omväxlande varit tämligen djupa och omväxlande retsamma. Det ryms riktigt kloka funderingar hos en åttaåring. Vi har också hunnit med att hälsa på personalen på fjällstationen vilket alltid är roligt och trevligt. Nu längtar både Alvar och jag till nästa äventyr ut i vida fjällvärlden. Tiden går fort och snart är det kanske han som hjälper morbror Matti ut på fjället.

Alvar-matti-saltoluokta-1
Vi tältade nära stationen så vi kunde unna oss mycket packning och god mat.

Alvar-matti-saltoluokta-4
Lulep Gierkav.

Alvar-matti-saltoluokta-5
Alvar undersöker sjön utan vatten.

Alvar-matti-saltoluokta-2
Alvar smyger sig nära fjällripekycklingen. Fotografering, lyssna på hur den låter och jämföra med hönsen han har skött denna sommar hemma på gården.

Alvar-matti-saltoluokta-6
En ung människa. Hur ser dalgången och livet på planeten ut när han blir äldre? Vi människor har en enda viktig uppgift i våra liv. Vi skall säkra miljön och ett rättvist liv på jorden för de kommande generationerna. Mycket annat känns futtigt i jämförelse med det anser jag.