Browsed by
Författare: Matti

Vart skiter du på fjället?

Vart skiter du på fjället?

Vart och hur gör man toalett i fjällen?

Alla som är ute mycket kommer förr eller senare att behöva göra ett toalettbesök ute på turen. Ofta gruvar man sig lite i onödan innan man väl kliver iväg och får det hela överstökat, speciellt om det handlar om ’Nummer 2’. Givetvis gäller detta oavsett det är en vandringstur, kanottur eller kanske en löptur i fjällen.

1. Vart skall jag göra mitt toalettbesök? Givetvis skall man i första hand använda de toaletter som ofta finns uppförda vid stugplatser, fjällstationer samt vid olika rastplatser och vindskydd. Färdas du bortom dessa platser så lämna först och främst leden och gå undan en bit. Gör ALDRIG toalettbehoven i anslutning till vatten. Det är verkligen totalt förkastligt då rent vatten är en av våra viktigaste tillgångar! Vi vill inget hellre än att kunna sänka ned kåsan i fjällbäcken och dricka direkt utan att behöva fundera på om någon står längre uppströms och kissar. Hitta alltså en plats en bra bit bort från vattnet oavsett det gäller en enkel kissepaus eller om det handlar om betydligt större behov som skall utföras.

2. Skit i en grop. Är det möjligt så kan en liten lätt trädgårdsspade vara till nytta om man vill gräva en liten grop så man efteråt kan täcka över sin skit. Det går också att lyfta lite på mossan och sedan vika tillbaks den. Är du uppe på högre fjällområden så leta upp några stenar du kan använda för att täcka över. Det skall se snyggt ut efteråt och helst skall det inte ens synas. Detta gör man för att inte andra människor skall behöva trampa i din skit. Det är också uppskattat av hundägare om inte hundarna hittar skit som de kan rulla sig i eller äta upp. Alltså om du gör nummer 2 så täck över det om det är möjligt.

3. Bränn eller bär med dig ditt använda toalettpapper. Oftast försöker jag bränna mitt toalettpapper, särskilt vintertid. Ett annat mycket bra alternativ är att man har sk hundbajspåsar med sig och packar ned det använda papperet i dessa. Sedan kan det brännas när man har tillgång till en eldplats eller så slänger man påsarna när man kommer till en stugplats/fjällstation. Här är det mycket viktigt att man inte tänder eld där man riskerar att starta en okontrollerad brand. Om du skall elda så se till att släcka efter dig. Många gånger under den torra delen av sommaren skall man inte elda överhuvudtaget. Kom ihåg att du skall göra ditt toabesök långt från vatten.

Bonustips för kvinnor. Om man använder bindor eller tamponger så är just dessa hundbajspåsarna helt perfekta som soppåsar. På senare tid har det kommit sk menskoppar. Fördelen är att man inte behöver slänga en massa bindor/tamponger. När du tvättar din menskopp så tänk på att inte göra det direkt i en sjö eller i ett vattendrag. Det är kanske någons dricksvatten en bit nedströms eller under nästkommande dag.

Enkelt så kan man summera detta med att var rädd om naturen och då i synnerhet vattnet som vi faktiskt dessutom skall dricka.

Vill du läsa mer om dricksvatten i fjällen så läs vårt inlägg ’Kan man dricka fjällvatten?’

Sälkastugorna-kungsleden-swedish-lapland
Vid stugplatserna finns det utedass som är bra att använda. Sälkastugorna, Kungsleden i Swedish Lapland.

Fjällvandring-toalettbesök-i-fjällen-2020-5
Det är fint att sitta utanför någon torvkåta och fika. Tänk på att detta är någons hemmiljö!
Fjällvandring-toalettbesök-i-fjällen-2020-2
Vatten är heligt och kom ihåg att vi dricker det!
Fjällvandring-toalettbesök-i-fjällen-2020-3
Vid lägerplatser som regelbundet används är det mycket noga att man går iväg en bit för att göra toalett.
Kan man dricka fjällvatten?

Kan man dricka fjällvatten?

Klara små fjälltjärnar högt upp i fjällen har klart och friskt vatten.

Kan man dricka vattnet under en fjällvandring? Kommer man att bli magsjuk? Kan man få parasiter som ex Beaver Fever eller liknande? Skall man koka vattnet och i så fall hur länge? Måste man bära med sig vatten för hela veckan eller kan man fylla på vid stugplatserna? Dessa är mycket vanliga frågeställningar som vi får av våra gäster och människor som vi möter ute i markerna. Här är några grundläggande tips från oss.

1. Vart i fjällen är du?
En väsentlig skillnad är vart du är. Om du står strax nedströms Sylarnas fjällstation med dess vattenreningsverk eller om du tältar precis invid bastun i ex Sälkastugan längs Kungsleden där hundratals människor badar årligen. Skiljer sig avsevärt jämfört med att du istället är inne i centrala Sareks nationalpark eller i något annat icke välbesökt fjällområde.
I Jämtlandsfjällen, i älven Enans, nedströms just Sylarnas fjällstation så har man hittat Ecoli-bakterier för ett par år sedan vilket man inte önskar i sitt dricksvatten.

2. Är det skillnad på vatten och vatten i fjällen?
Självklart så är riskerna större om man dricker vatten från en dyig, stillastående liten vattensamling än om man tar vatten från en större älv eller sjö, där det inte finns några större anläggningar eller populära tältplatser uppströms. Rörligt vatten är att föredra före stillastående. Större sjöar/tjärnar är utan tvekan att föredra före små vattenansamlingar/pölar. Kolla på kartan och bedöm vart du bäst tar ditt vatten.

3. Hur mycket vatten skall man bära med sig under en fjällvandring?
Detta kan skilja sig mellan olika år, säsonger och framför allt mellan olika sträckor av en vandringstur. Vandrar man längs en större älv så har man ju i princip tillgång till vatten hela tiden jämfört med om man skall korsa en högre fjällrygg eller plattå där det kan vara helt torrt. Man kan också planera sin vandring så att man tältar där det finns bra vatten och tar lunch där man har bra med vatten. Exakt hur mycket vatten man annars gör av med måste man testa sig fram till. Ett riktvärde kan nog vara mellan 3-5 liter/person för en dagstur om man inte räknar med att hitta vatten under dagen.

4. Kan man göra otjänligt vatten tjänligt?
Om man ändå känner sig osäker är det enklaste att koka vattnet. Det skall bildas stora bubblor och det skall koka på det sättet i ett par minuter. Det finns dessutom en massa vattenfilter och UV-lampor m.m. som man kan köpa. Är man längre ned i landet (inte här i Lappland alltså…) eller på den Europeiska kontinenten så bör man nog filtrera vattnet för att undvika ev kemikalier och sådant som kan finnas i vattnet.

Har jag och mina grupper drabbats av magsjukor eller liknande ute under färd? Självklart inträffar sånt. Jag har fått magsjukor i de grupper som jag haft men då har det alltid varit i kontakt med andra människor på ex stugplatser eller om någon gäst haft med sig en smitta. Vid ett enda (mer än 15 år sedan) tillfälle har jag haft en gäst i en grupp av 12 som blev riktigt dålig, dvs han blev aldrig riktigt återställd under vår färd, och då troligast p.g.a. vattnet. Han säger själv att han troligtvis fyllde sin vattenflaska i någon liten vattengöl. Proverna på sjukhuset efteråt visade att han hade fått i sig någonting från ett dött djur som kanske hade legat i vattnet. Som ni ser, en gäst under alla dessa år som jag varit ute med och som ni också ser en massa troligen och kanske i detta.

Slutligen så handlar detta till stora delar om sunt förnuft. Jag hittar i princip alltid drickbart vatten här uppe i vårt område. Om det kulle vara ett seriöst problem skulle man ofta höra talas om fjällvandrare som fått problem med detta vilket man inte gör. Självklart kollar jag hur vattnet ser ut, luktar och smakar. Man tar ju inte vatten om man uppenbarligen ser att det ligger en död älg i samma vattengöl. Ta en minut innan du hugger in på vattnet. Titta dig runt omkring och skapa dig en bild av vart kommer vattnet ifrån och verkar det okej att dricka. Svårare än så behöver det inte vara.

De lite större fjälljåhkarna har såpass stora vattenflöden att även om det skulle finnas nått olämpligt i vattnet så blir de såpass utspätt att det inte är någon fara.
Fjällvandring-kan-man-dricka-vattnet-5
I våtmarksområden hittar man små gölar och vattensamlingar med stillastående vatten. Detta brukar jag undvika att använda. Det är inte heller ovanligt att detta luktar och smakar en aning ofräscht.
Bierikjavrre (Pierikjaure) i Sareks nationalpark.

Fjällvandring-kan-man-dricka-vattnet-2

Jokkmokkguiderna, Corona och Youtube

Jokkmokkguiderna, Corona och Youtube

Allt detta med Corona och Covid-19 har slagit ganska hårt mot oss. Vi har förlorat en hel del omsättning i vårt företag och det slår i första hand mot våran lön. Först skall hundarna ha mat och därefter andra fasta kostnader som man har i ett företag. Vi skär ner hårt för att klara oss så länge som möjligt för just nu känns det lite osäkert när resandet kommer igång igen och på vilket sätt.

Under tiden får vi tid att göra sådant som vi tänkt göra under en längre tid. För min del har det handlat om Youtube och vi kör sakta men säkert ut film efter film. Varje film är en del av ett lärande och det snackas om att de första 200 filmerna man gör är en kompetensresa där man skall försöka hitta sin grej och lära sig en arbetsmodell. Redan när jag lägger ut en film så vet jag hur jag egentligen skulle ha önskat att den var gjord. Istället för att vänta på det perfekta så kör jag. Sakta men säkert så tycker jag faktiskt att de blir lite bättre och bättre.

Även denna blogg kommer att fyllas med en del nya lite mer genomarbetade texter och inte så mycket av dagbokskaraktär som bloggen tidigare har varit. Ni som läsare kan hjälpa mig igenom att dela länkar hit till bloggen, filmer på Youtube och klicka en tumme här och där om ni tycker att det är värt en tumme. Era delningar och tummar gör att Facebook, Instagram, Youtube och Google hittar oss bättre och det i sin tur gör att vi kanske kan börja få in de bokningar inför kommande säsonger som vi så mycket skulle behöva just nu. Vi tackar för all hjälp vi kan få.

En märklig säsongen

En märklig säsongen

Njunjesstugan
Njunjesstugan

Den fjärde April kom jag hem från, som det verkar, den sista turen denna säsong. Denna vecka var planerad att antingen gå norrut mot Keebnekaiseområdet eller in igenom Sareks nationalpark. Kebnekaiseområdet uteslöts pga riskerna med att träffa massa folk ute på fjällstationer och i stugorna. Sarek uteslöts dels pga lovat dåligt väder från väster men även pga att vi verkligen ville färdas i ett område där vi själva kunde lösa alla eventuella problem. Det fanns ju trots allt en risk att någon av oss skulle bära på coronaviruset och då kändes det inte helt omöjligt att vi skulle behöva få en hämtning med skoter.

Vår färd gick från Saltoluokta och söderut längs Kungsleden. Vi gjorde en avstickare i Tarradalen vilket var riktigt roligt då det säkert var tre år sedan jag färdades där. Därefter styrde vi österut mot Jokkmokk. Detta blev en fin 10 dagarstur med allt från hård vind och snödrev till någon skön barfläck med eld och fika. Från vinter till vårvinter helt enkelt.

Jojo och Jan som var med på denna tur har kört mycket hundspann och är friluftsvana själva så det blev en enkel guidevecka för mig. Vi höll oss alla tre friska och allt gick väl. Vincent som också hade bokat denna tur, och som vi alla tre varit på tur med tidigare, kunde tyvärr inte lämna Frankrike. Vi hade lite mailkontakt med honom under turen och skickade några bilder. Det hade verkligen varit kul om han varit med även i år men tyvärr. Nu får vi hoppas att läget är bättre inför nästa vintersäsong så att vi kan köra turer och träffa alla sköna människor då istället. Jag återkommer senare med en kortare beskrivning om hur livet för mig och Stina som småföretagare är just nu.

Hård vind på Tarraure väster om Kvikkjokk.
Hård vind på Tarraure väster om Kvikkjokk.
Jojo på Hilto, Tarrakaisemasivet.
Jojo på Hilto, Tarrakaisemasivet.
Utomhusköket inne i tältet.
Utomhusköket inne i tältet.
The moment. Jan och Dafina snackar ihop sig inför dagen.
The moment. Jan och Dafina snackar ihop sig inför dagen.
Lavskrika.
Lavskrika.
Aprilväder.
Aprilväder.
Fjällen är som vanligt

Fjällen är som vanligt

Nattläger i Laponiafjällen
Nattläger i Laponiafjällen

Ännu en hundspannsvecka har jag tuffat mig igenom. Denna vecka hade vi två gäster av fyra bokade. Av de två som inte kunde komma hade en influensasymptom och den andre förkylningssymptom efter en Österrikeresa. Då Hälsomyndigheten förordade hemkarantän så valde dessa gäster att stanna hemma. Jättetråkigt att det blivit på detta sättet för alla människor med denna coronacirkus.

Kersti och Mats som kom var iallafall liksom jag själv taggade på att köra en bra tur. Vi styrde spannen mot Sitojaure. Redan första dagen fick vi problem med en av hundarna, Alice. Vi valde att evakuera henne och körde till närmaste väg, där Stina hämtade upp henne. Alice är fortfarande märklig. Veterinären hittade inga problem men hon beter sig som att hon vore yr och att hon inte riktigt har koll på vart marken är. Kanske någonting med kristallerna på balansnerven eller så? Just nu vilar hon hemma och vi korsar våra fingrar för att hon skall bli bra.

Vår tur fortsatte via Aktse, Sitojaure, Rissajaure och slutligen tillbaks till Saltoluokta fjällstation. Livet på fjället är som vanligt men det är färre människor i farten. Samtalsämnet kretsar mycket kring corona och samhällsutvecklingen. Jag tror att människorna som man träffar här på fjället är lite av den mindre oroliga typen jämfört med hur folk är över lag. Naturen har fostrat friluftsfolk att allt inte alltid går bra. Man måste vara förberedd på nya färdvägar, nya planer och att naturen är mäktigare än alla ekonomiska system i världen.

Vi fick hur som helst en fin fjällvecka. Fjällen är nämligen exakt så som de skulle varit oavsett corona eller inte. De är tuffa vindar, solsken, vindstilla, kallt, drevsnö och vi är enbart små människor mitt i allt detta arktiska landskap. Mats och Kersti var trevliga nya bekantskaper och jag hoppas att vi kan göra fler turer ihop i framtiden.

Fjällen är som vanligt
Fjällen är som vanligt

Hotell Hilleberg
Hotell Hilleberg
Lavskrikan vid Manak
Lavskrikan vid Manak
Mats kämpar med i vinden
Mats kämpar med i vinden