Guidade turer inom Laponia kräver att man har fått tillstånd/dispens. Tidigare har det funnits ett förbud mot att bedriva kommersiell verksamhet. Just nu vet jag egentligen inte fullt ut vad som gäller. Man arbetar med att ändra saker och ting så att det skall bli bättre på sikt. Förändring är ju oftast jobbigt då man måste lära om, ha tålamod med att det är lite buggar i system osv. På sikt blir detta bra.

Laponia är ett världsarvsområde sedan 1996. För detta världsarvsområde har man upprättat en förvaltningsplan samt en lokal förvaltningsorganisation. Det innebär att besluten har flyttats närmare oss som bor och är verksamma i området.

Vi ser årligen ett stort antal firmor som bedriver verksamhet i området utan tillstånd. De jag har mest koll på är slädhundsföretag. Lokala som utländska som far in med sina grupper. När dessa blir tagna av naturbevakare så är det alltid ’kompisgäng’. Det är dessa firmor och guider som vi skall tacka för att vi fått ett permanent draghundsförbud inom Laponia. Nu gäller detta att även alla privatpersoner som vill dit och färdas med sin draghund måste söka tillstånd. Det är mycket tråkigt att detta drabbar privatpersoner som vill färdas inom Sarek, Padjelanta, Muddus och Stora Sjöfallets nationalperker med hundspann.

Idag har jag färdigställt vår 15 sidiga ansökan till Länsstyrelsen för att få förlängt tillstånd för våra kommersiella turer inom Laponia. För övrigt så är nationalparker till för att bevara naturen i ursprungligt skick. Jag tycker då att det är fullt rimligt att man ställer krav på de aktörer som skall vara där och arbeta kommersiellt. Nu är jag glad att ett stycke pappersjobb är bakom mig och siktet är istället inställt på lite arbete i hundgården.