Jag var så trött att jag somnade rätt och slätt på köksgolvet. Hårt med ett ihoppackat fjälltält som kudde. Plötsligt vaknade jag. Det va för sent. Upp och snabbt in på toaletten. Totalt förnedrad även om olyckan inte va stor. Duscha, slänga byxorna i tvätten, samla mig.

Några timmar senare ligger jag med huvudet långt ner i samma toastol. Nu kommer det andra vägen. Inte nådigt alltså. Liggandes där känner jag ändå en lycka. En lycka för att detta handlar om en magsjuka. Det handlar inte om allvarliga sjukdomar, tuffa behandlingar, operationer osv. Det handlar om att må dåligt under någon dag. Jag mår skit och spyr vidare med en inombords lycka och fortsätter att bearbeta essentiella livsfrågor med huvudet nere i toaletten.

Här kommer även en intressant film om döden. Det enda säkra vi vet här i livet. Gott folk. Ta vara på era liv. Ta vara på era medmänniskor. Vi är här och nu det är det enda säkra…