Väntans tider och solsken

Väntans tider och solsken

Hilda
Hilda stressar absolut inte med att klämma ut några valpar. Nu ska det först njutas av en solig höstdag!
Äntligen så regnar det inte och det känns nästan overkligt att se solen! Höstluften är ett faktum och det blåser lite utifrån sjön. Vi sitter klistrade vid datorerna och i telefonerna. Stina försöker installera ett program i datorn och jag gör allt jag kan för att planera mellandagarna då det ser ut att bli köriga dagar.

Hilda borde föda när som helst. Hon är lugn som en filbunke. Rätt som det är slickar hon sig där bak och vi studsar då upp som tok och ’Oj…nuuuu kommer det!’. Men inte. Om vi har räknat rätt så går hon över tiden från och med idag men spermierna kan ju överleva några dagar inuti henne efter sista parningen också. Instruktionsboken säger att när det gått 3 dagar över tiden bör man uppsöka veterinär.

Vad som tynger oss lite är att se hur mager hon är. Första veckorna efter graviditeten var det ju matvägran. Nu med den nya hundmaten och lite trickande så äter hon bra och har blivit något mindre mager. Vi gör allt vi kan för att hjälpa henne just nu. Någon av oss är hemma i princip hela tiden. Jag ser verkligen fram emot att få några junior Hildor som kan följa på våra färder i skog och mark.

Hur som helst så njuter Hilda av livet på torpet. Korta små promenader på tomten med stormagen. Dricka lite vatten i sjön, kolla till huskisarna i hundgården och följa med på expedition postlådan som är hela 50 meter från huset.

Working_husky_hilda
Hilda njuter av solen nere vid sjön. Flippa står rastlöst bakom och undrar när vi ska hitta på något kul.

12 svar på ”Väntans tider och solsken

  1. Fina, fina Hilda – hon ser så klok ut! Hoppas innerligt att nu allt går bra!!! Hon är verkligen värd att få NÅGRA fina valpar som pensions-bonus…Önskar bara att jag hade haft möjlighet att ha henne den sista tiden av livet, men det går ju inte tyvärr. Om jag överlever Jenka ska jag satsa på att ha pensionerade fina Sibbar! Jag hoppas att det kan bli så…:-)

    1. Vet din dotter om detta att du har sånna planer?
      Kan jag få tahand om Jenka en helg? Jag l o v a r att vara rädd om henne…
      / Matti

  2. Hej
    Köp hem några burkar ”konvalesence foder” från veterinären. Det är komprimerad energi på box som de flesta hundar brukar äta hur kräsna de än är. Blanda med det vanliga foder eller ge enbart konvalesence foder om hunden är har mycket lite matlust och är väldigt kräsen. Vid valpning brukar jag ge konvalesencefoder om det blir en längre paus mellan valparna och under de första dygnen efter valpning. Vorstehhundarna har som bekant ofta VÄLDIGT många valpar i kullarna och under de veckor som valparna diar som mest och inte startat med fast föda brukar jag ge tiken 1 burk/dag som tillskott till det övriga fodret. Om tiken har få valpar så föds de oftast lite senare än om de har många valpar. Det som styr när valpningen kommer igång är när tiken inte längre kan tillgodose valparnas energi- och näringsbehov då de ligger i magen, det är utsöndring av hormoner från valparnas binjurar som startar krystvärkarna hos tiken. Om tiken har få valpar så sätter alltså valpningen igång senare och valparna är vanligen större då de får några dagar extra på sig att växa. Lycka till/ylwa

    1. Intressant… Jag hoppas att det blir få valpar.
      Jag har också hört att när en valp börjar dia så sätter värkarbetet extra fart. Har du hört det oxå?
      Ska kolla om jag hittar sånt foder. Tror att Jokkmokk hundsport kan ha det hemma.
      / Matti

      1. Konvalensence foder får bara säljas av veterinär tyvärr, Gör en beställning från Gällivare eller Luleå, de kanske kan skicka med buss eller så. Sänder en länk om valpning (http://www.veterinaren.nu/artiklar/hund/avel/valpning-och-valpningsproblem-hund/25). Som vanligt då man väntar en valpkull är det lite ”farligt” att läsa för mycket eftersom det lätt blir så att man bara läser om allt som kan gå fel….Vanligtvis sköter ju naturen allt väldigt smidigt utan att vi lägger oss i. Följer er väntan på valpar!

        1. Jo…du har rätt det är ibland bättre att bara låta tiken sköta sitt eget…
          Jag trodde att du menade dedär buurkarna som Royal Canine har?
          Hilda har ju haft höga levervärden under graviditeten så då ska hon inte äta allt för mycket protein heller om jag förstått allt rätt…
          Nu läste Stina att det är först efter 5 dagar man ska börja oroa sig…
          / Matti

          1. Ok, visste inte att hon har förhöjda levervärden, då ska du givetvis inte öka på proteinhalten. Det vanliga rådet är att använda ett foder med högkvalitativt (innehåller hög halt. ess. aminosyror) protein så att mängden kan hållas nere utan att påverka hundens förmåga att reparera och underhålla sin kropp. Om inte veterinären sagt att att värden på något sätt är alarmerande så skulle jag inte laborera något med foder så här nära inpå valpningen utan låta tiken gå på den mat hon ätit under hela dräktigheten. Då hela valpningshistorien är över dvs när hon slutat att ge di och valparna äter helt fristående från tiken skulle jag kolla upp hennes värden igen. Om man på sikt ser att hon fortsatt har höga värden kan det ju vara aktuellt att se över fodret men ha i så fall en dialog med en veterinär som följer upp henne. Det konvalesencefoder jag har använt heter Royal Canin Convalescense support och säljs bara hos veterinär.

          2. Så sant. Kan vara så att själva dräktigheten fixat något med hormonerna som i sin tur fixat levervärdena.
            Vi avvaktar!
            /Matti

  3. Oroa er inte, Hilda har ett bra foder o äter med bra aptit nu. Hela löpet o allt efter det har varit ”konstigt” så länge Hilda är glad o har aptit är det ju ok. Ge henne inte mer proteiner nu, hon får allt hon behöver + mkt kärlek. Och ja, är det få valpar så går tiken ofta över tiden… Kolla tempen någon gång kan man ju göra, men allmäntillståndet är ju det viktigaste, spännande, spännande…Ni måste höra av er via mob. när ngt händer. Är hos Taina i helgen, ska bli kul att träffa TT!

    1. Fortfarande inget som tittar ut hos Hilda…
      Så lungt och skönt. Börjar nästan kännas som att hon gruvar sig för att få alla småkrakar som skall snutta mjölk…
      / Matti

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *